Begynnelsen

Inga kända handlingar finns om gårdens uppkomst, men man anar ett samband mellan den tid och plats där man före kristen tid samlades till gudstjänst. Kungsgården nämns första gången i en handling 1293 i vilken gränserna till prästgården angavs. På den tiden hette gården Wijbol. Ordet Wi antyder att marken har hedniskt ursprung och varit en offerplats och gudstjänstort.

Wijbol blir Kungsgården

Under 1500-talets förra hälft möter vi namnet Kungsgården. Under medeltiden fanns det gårdar med kungliga förvaltare och fogdar och mycket talar för att Kungsgården varit en sådan. Mark och gårdar tillhörde på den tiden kyrkan och kronan. Man vet att Kungsgården tillhörde kronan i början av 1500-talet. Gården blev under Gustaf Vasas tid bortbytt. Konungen bytte bort gården för att komma åt byn Hade i Hedesunda. Denna by låg vid en gruva som han trodde hade tillgångar av silvermalm. De tre bönderna som bodde där fick flytta och fick ersättning på annat håll. En av dem var Peder Andersson. Han fick 1549 Kungsgården i utbyte.

Vid Peder Anderssons död ärvde hans två söner, Peder och Rickved, hemmanet. Peder bytte bort sin del av gården till Hans Målare i Myre som i sin tur bytte bort den till sin svåger, Erik Andersson. Erik Andersson var kyrkoherde i socknen mellan 1558-1618. Han kom från en av socknens rikaste gårdar och blev efter en tid ägare till hela Kungsgården.

Den gamla herrgårdens byggnader enligt 1756 års karta

Ägarna Andersson och Gjös

En av sönerna till Erik Andersson, Jöns Eric Gjös, efterträdde sin far som kyrkoherde 1603 och tog också över gården vid sin fars död 1618. Jöns Eric Gjös hade i sin tur en son, Johan Jönsson, som genom ett kungligt brev fått löfte om pastoratet efter Jöns Eric. Johan fick dock aldrig ta över pastoratet då han, tragiskt nog, gick bort endast tre dagar innan hans far avled. Far och son begravdes tillsammans den 14 maj 1637.

Änkorna efter Jöns Eric och Johan Gjös bodde nu på gården. När änkan efter Jöns Erik avled 1658 togs gården över av hennes tre döttrar Elisabeth, Brita och Anna Jönsdotter. Deras män hade alla stupat i kriget och systrarna beviljades skattefrihet för hemmanet Kungsgården till sin död.

Släkten Uhr blir ingift till Kungsgården

En av de tre döttrarna Jönsdotter, Elisabeth, var änka efter Esbjörn Berg. Elisabeth och Esbjörn hade en dotter, Anna Esbjörnsdotter Berg som gifte sig med bergsfogden och bruksförvaltaren Anders Larsson Uhr. Då Elisabeth Jönsdotter dog den 1 januari 1675 svarade Anders Larsson Uhr för sin hustrus arvedel och började förestå Kungsgården på hösten 1676. Då deras äktenskap var barnlöst tog de hand om brodern, Nils Larsson Uhrs son Johan, som av farbrodern utbildades till bruksledare. Anders Larsson Uhr avled 1706 varvid hans hustru, änkan Anna, överlät sin del av gården till sin svägerska, Catharina Limnelia (dotterdotter till Brita Jönsdotter Gjös) år 1714. Catharina Limnelia överlät i sin tur sina delar av Kungsgården på sin måg Johan Uhr.

Johan Uhr tjänstgjorde som skrivare vid flera av bygdens bruk. Han gifte sig med Catharina Mört och de fick tillsammans nio barn. Under denna tid måste också nämnas att bergsmannaanläggningen i Hammarby och bruket i Gammelstilla ägdes av brukspatronen Isac Mackey. Patron Mackey hade en dotter vid namn Anna Christina. Johan Uhr ingick ett andra äktenskap med Anna Christina Mackey som efter sin fars död fick ärva Hammarby och Gammelstilla. Genom att Kungsgården nu tillhörde bruksägarsläkter blev den bruksherrgård.

Vid Johan Uhrs död 1741 ärvdes Kungsgården av hans barn i första giftet. Bland dem var sonen Anders som genom utlösen blev huvuddelägare.

Sönerna Uhr och Uhrfors bruk

Till Kungsgården hörde stora arealer av skog. Omkring 1760 anlades en stångjärnshammare vid vilken Anders Uhr erhöll privilegier eftersom hammaren var beroende av skogen som låg på Kungsgårdens mark. Denna kallades Uhrfors. 1763 avled Anders Uhr varvid Johan Uhrs och Christina Mackeys son David genom utlösen blev ensam ägare. Det var som huvudgård för bruksägarsläkten Uhr som Kungsgården fick sin prägel av 1700-talsherrgård. En gammal gård och en gammal gårdsanläggning fick ge vika för den byggnad, som i huvuddrag består än idag. Omkring 1770 byggdes herrgården om och fick en ny skepnad. Ägarna till Kungsgården hade före David Uhrs tid alltid även innehavt bruk och därför haft en ställning som tangerade adelns. Eftersom David inte ägde något bruk tillhörande gården blev han socialt jämställd med en bonde. För att ändra på detta kontaktade David Bergskollegium, som 1784 villfor hans begäran om att Uhrfors ej längre skulle höra till Kungsgården, utan Kungsgården förklarades tillhörighet till Uhrfors Bruk och dess ägare. Som erkänsla för stor duglighet blev David Uhr tillsammans med sin halvbrors son Johan Sebastian Uhr 1789 adlad under namnet af Uhr. Under Davids senare år övertog sonen Johan Fredrik ansvaret för gården.

Familjen Petré blir ägare av Kungsgården

Såväl David som Johan Fredrik af Uhr liksom flera av de icke adlade familjemedlemmarna bodde kvar på den rymliga gården även efter att den sålts till Johan Fredriks kusin, bergsrådet Robert Fredrik Petré på Hofors och Hammarby.

Kungsgården ärvdes 1838 av Thore Petré. Vid dennes död 1853 flyttade hans änka Gustafva Munktell in på gården som fick fungera som änkesäte inom familjen Petré. Thore Petrés arvingar bildade Hofors & Hammarby Aktiebolag. Från 1854 leddes släktföretaget av Hjalmar Petré. Förutom lantbruket vid gården anlades på 1870-talet vid Kungsgården ett finvalsverk för valsning av järn. Vid den Petreska konkursen på 1880-talet lades Kungsgården under Hofors bruks förvaltning.

Kungsgården under 1900-talet

1925 köptes Kungsgården av brukspatronen i Hofors, Per Eriksson. Den framstående industrimannen hade ett starkt intresse för jordbruk vilket tog sig i uttryck i anläggningen omkring gården. Efter brukspatron Erikssons död 1928 övergick Kungsgården till fröken Hedvig Ulfsparre. Genom hennes testamente kom egendomen i slutet av 1967 att försäljas till Gävleborgs läns hushållningssällskap. Sällskapet hade sedan 1949 arrenderat åkerjorden och uppfört en studiegård i avsikt att här koncentrera sin kursverksamhet.

Under flera år användes byggnaden till största delen som kontorslokaler och Hushållningssällskapet höll till i egna lokaler i närheten. Hösten 2004 såldes Kungsgården av Hushållningssällskapet och från årsskiftet 2004/2005 övergick herrgården på nytt i privat ägo.

Se mer om: